I dessa dagar är det svårt att inte åter fundera kring de försvarsmekanismer som finns inbyggda i en organisation oavsett om det är på högsta regeringsnivå eller kanske lite närmare en inom våra företag eller föreningar.
Brist på förankring för sina idéer eller handlingar i en organisation leder alltid förr eller senare till att situationen blir ohållbar.
Om man som vanlig dödlig anställd har för många idéer eller åsikter är situationen relativt enkelt... Man blir ombedd att hålla käft eller så blir man förpassad till den grupp vars "bäst före datum" håller på att gå ut. Det vet alla och därför är försvarsmekanismen enkelt för denna grupp, dvs håll med å va gla är... ett allmängiltigt recept.
Betydligt mer komplicerat blir det när de galna eller direkt felaktiga besluten fattas av en mellan eller högre chef ... här kommer regeln som säger att underordnad ifrågasätter inte en överordnad och går definitivt inte över till nästa aktör på stegen ovan närmaste chef.
Enkelt eller hur!
Den högre chefen har också en regel som säger "det måste gå så in i bengan jädrans långt innan jag blandar med in i vad min underordnad chef fattar för beslut"

Så på det sättet rullar organisationen, snubblar, lagar sina sår o traskar vidare...

och som Beatles brukade sjunga... "Isn'it good, Norwegian wood??"





Take IT as it comes